Ikväll visades andra halvan av första semifinalen och precis som förra veckan var det inget som fick oss att höja på ögonbrynen. Av årets bidrag hamnar åtminstone hälften i facket ''låtar man minns i max en minut'' och allt mer pekar mot att det istället blir den bästa scenshowen som vinner.

San Marino, Island, Lituaen. Någon som minns deras låtar från kvällens inför-program?

En blek semifinal

Den andra halvan av första semifinalen i Eurovision Song Contest är ännu blekare än den första. Här finns inga vinnare. Här finns inga andraplatsare. Eller tredjeplatsare. Det enda av dessa tio bidrag som har en ärlig chans på topp fem är Azerbajdzjan, som återigen skickar en modern, välproducerad (och svenskskriven) låt. I övrigt försvinner det mesta i en sörja av likartade låtar.

Eldar och Nigar för Azerbajdzjan har en chans.

Ungern kan bli årets favoritfall

De bidrag som skiljer sig från mängden är Malta, som skickar en glad men förutsägbar var-dig-själv-låt, och Portugal, som bidrar med en kommunistisk kampsång. De har fördelen att de sticker ut men frågan är om de har kvaliteten för att ta sig vidare.

Och så var det ju Ungern. Låten som toppar OGAE-föreningarnar omröstningar och som blivit fansens stora favorit. En välgjord radiopopdänga som absolut förtjänar en plats i finalen. Men det gjorde även Selma 2005 och Kate Ryan 2006. De var fanfavoriterna som föll och jag är rädd att samma sak kan hända Kati Wolf.

Det kan bära eller brista för Kati Wolf.

Var är du, Rybak?

Många av 2011 års bidrag är, som jag skrev i förra veckans krönika, egentligen inga dåliga låtar utan bara så intetsägande att ingen kommer att komma ihåg dem när det väl är dags att rösta. Problemet blev ännu mer uppenbart när ytterligare nio låtar presenterades, och det visar ännu tydligare vikten av att på ett eller annat sätt sticka ut.

Hur man sedan går tillväga är en annan fråga. Du kan ha en låt som inte liknar någon av konkurrenterna. Du kan ha en actionfylld scenshow utöver det vanliga. Du kan ha en artist som berör och som folk kommer ihåg. Alexander Rybak uppfyllde alla kriterier och det var också därför han tog hem den största segerns i tävlingens historia.

Blir glasburen vår räddning? 

Scenshowen kan avgöra i år

Utan en självklar vinnare som Rybak blir det svårare att tippa årets segrare, men jag kan lova att den som får stå i konfettiregnet den 14:e maj kommer att uppfylla minst ett av de tre kriterierna. Inget av kvällens bidrag gör det. Det öppnar upp för en annan ung kille. Eric Saade.

Tur i oturen alltså, för Eric är i alla fall och nosar på alla tre vinnarfaktorer. I det här läget kan scenshowen bli det avgörande. Erics låt är bra men inte fantastisk, och det finns flera låtar som är just bra men inte fantastiska. Men Eric har glasburen, dansen och utseendet.

Frågan är då – har de andra bidragen något motsvararande? Det vet vi inte säkert förrän repetitionerna börjat i Düsseldorf. Ett är i alla fall säkert och det är att på de repetitionerna mycket kommer att avgöras. Är låtarna svaga betyder scenframträdandet desto mer. Kanske blir det glasburen som ger Sverige vår femte seger någonsin i Eurovision Song Contest.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vill du lyssna på Erics nya låt lyssna här

Följ mig: @nattissaade Instagram: @nattissaade   Uppdaterar inte sidan så mycket längre, har inte den tiden längre. Men jag ska försöka!!Följ mig på twitter ist, där skriver jag hela tiden!!     Från i lördags, Eric håller i min teckning...

Följ mig: @nattissaade Instagram: @nattissaade   Uppdaterar inte sidan så mycket längre, har inte den tiden längre. Men jag ska försöka!!Följ mig på twitter ist, där skriver jag hela tiden!!     Från i lördags, Eric håller i min teckning...